Balans, obalans, berg & dalbanefärder och en underbar sinnesro emellanåt...

Does it make any sence?! No, not for me either... Livet svänger kraftigt, hela tiden nu och jag har verkligen svårt att hänga med i allt som händer inombords. Mina känslor säger mig en massa saker, men de överrensstämmer inte med varandra så jag har inget klart spår att följa ännu. Mina dagar är likadana, ena stunden är jag självsäker och full av drivkraft för att i andra stunden vara totalt osäker på mig själv och orkeslös... Och jag har egentligen inget emot att befinna mig där jag nu befinner mig, jag omfamnar varje känsla, varje dag och varje upplevelse med ödmjukhet. Försöker att leva varje minut fullt ut och ta tillvara på den tid jag har till övers för att faktiskt kunna känna det jag känner. Jag vet att det är en oerhörd process som pågår inom mig för tillfället och jag vet att jag kommer att komma fram till fina insikter om livet och mig själv. Därför vågar jag stanna kvar i stunden, i livet, i känslan och i nuet...

Jag försöker granska mig själv, så ärligt jag bara kan, i varenda ny nyans som kommer upp och jag försöker även ta till mig av de tecken som uppenbaras framför mig. Försöker leva i nuet och följa min intuition så gott det går. Och det visar sig mer och mer att detta är det sätt som funkar bäst för mig. Så fort jag släpper taget om mitt liv och bara följer med i det som är, så dyker det upp mitt framför mig - precis det där jag längtat efter eller velat ha....

Dagen idag har varit en fin dag, den har erbjudit mig en dans med livet självt.... egentligen har det inte hänt så mycket, men känslan av att vara i kontakt med något större än mig själv har varit total. Därmed kunde jag släppa taget om det som stört mig och berört mig under de senaste veckorna.... Har kunnat göra saker som väntats på att göras under ett tag nu och känner därmed mig tillfreds och upprymd så här på kvällningen :) Om jag uttrycker mig så här: Det är ett lätt hjärta jag går till sängs med ikväll...

...